Beas bokhylla

Så var det dags att knyta ihop säcken runt Clive Cusslers spänningsroman Den gömda skatten och om sanningen ska fram så var den en stor besvikelse. Spänningsromaner i all ära, men denna kändes mer som en actionfilm som troligen skulle bli sågad för sina urusla skådespelarinsatser. Om den verkligen hade varit en film, så hade den säkert varit helt okej med mycket explosioner och action, men den passar verkligen inte i bokform. Sedan det faktum att alla karaktärer är så tunna och förutsägbara, de är mer som spröda pappersark än människor av kött och blod. Kvinnorna trånar och männen svettas. Det hela blir nästintill komiskt och man har svårt att ta huvudpersonens tappra insatser på något som helst allvar. Men så kanske inte heller är meningen.
Slutligen så får jag väl tillägga att jag faktiskt tog mig igenom hela och då kan den ju inte varit alltför dålig, men det dröjer nog länge innan jag lyfter upp en Cussler igen, men man ska aldrig säga aldrig...




Ps. Lärde mig dock två nya ord: Lakonisk - fåordig och Knävelborrar - uppåtvridna mustascher... kommer säkert väl till pass någon gång =)