Ett boktips i bistra vinterkylan!

Igår skrev jag ju lite om omslag och i en av kommenaterna till gårdagens inlägg skrev Tessan att hon även föll för titeln på en bok lika mycket som för omslaget och handlingen och där kan jag verkligen hålla med. Det finns böcker jag har börjat läsa bara för att de har en så fin titel. En av dem är Nu vill jag sjunga dig milda sånger av Linda Olsson.

Linda Olsson är en svensk journalist som bor och är verksam på Nya Zeeland, så bokens orginalspråk är egentligen engelska. Den blev dessutom mycket populär i Nya Zeeland på grund av skildringen av den exotiska svenska landsbygden med dess röda stugor och dess smultronställen.

Handlingen kretsar kring Veronika, en ung författare som bär på en stor sorg. För att bearbeta den flyttar hon tillbaka till Sverige och till ett torp i en liten by i Dalarna.
Kvinnan Astrid betraktar på avstånd den unga kvinna som flyttat in i stugan längre ned längs vägen. Vem är hon och vad gör hon här? Detsamma tänker Veronika om den underliga tanten som hon bara ser som hastigast bakom gardinen i det stora trähuset.
Vad de inte vet är att detta är början på en djup vänskap, en vänskap som hjälper dem att läka sina sår och sona sina synder.

Jag älskar visserligen att läsa och har allt som oftast en öppen inställning till böcker, men det är inte alltid som jag blir så berörd av innehållet. Detta är ett undantag. Med Nu vill jag sjunga dig milda sånger satt jag som fastklistrad i timmar, sliten mellan glädje och sorg, hopp och förtvivlan. Det är en bok som berör och som får läsaren att verkligen leva sig in i handlingen.
Oändligt vackert skriven och en fantastisk rikedom hos karaktärerna gör att man skulle vilja läsa den om och om igen, men det har man nog inte ork till. När man läst ut denna bok känns det som om man nyss kommit hem från ett rejält pass på gymmet...visserligen ett själsligt gym, men ändå.

Jag rekommenderar den varmt, men vet också att denna typ av böcker inte passar alla. E försökte till exempel läsa den för något år sen men tyckte att den var lite för seg, så lite tålamod behöver man nog ha för att kunna uppskatta boken till fullo, men om ni läst den och tyckt om den kommer ni inte att ångra er!

/ Bea

Nu vill jag sjunga dig milda sånger


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0