Hemligheternas rike!
Denna bok fick jag till en början som recensionsex i e-boks format av Semic. Tack så mycket för det! Men eftersom jag inte äger någon e-boksläsare, utan läste på datorn, pallade inte mina ögon riktigt att läsa en så lång bok. Så jag tog en liten paus och beställde istället hem boken från bokus. De två övriga böckerna stod ju redan i hyllan och man vill ju gärna att samlingen ska vara komplett. Särskilt när jag verkligen gillade de två första böckerna.
Bitterblue har alltid levt i skuggan av sin ondskefulle far, kung Leck. Han styrde som tyrann över sitt rike och bröt ner sitt folks vilja. När Bitterblue var tio år gammal mördades han, och Bitterblue blev drottning. Åtta år senare kämpar hon för att få kungariket på fötter. Den onde kungens påverkan lever kvar och Bitterblue känner sig fångad. Hon börjar smyga ut ur slottet för att få gå på gatorna i sin egen stad. (Beskrivning från adlibris)
Jag kände mig lite ställd när jag läst färdigt den här boken. Jag hade sett fram emot den så länge och det skulle bli så underbart att få läsa om mina favoritkaraktärer från föregående böcker igen. Men blev det så, nej inte direkt. Trots att Hemligheternas rike är över 600 sidor lång så tyckte jag inte att det hände så mycket. Det kändes mest som om boken var en utdragen epilog.
Spoilervarning!
Bitterblue kämpar för att få reda på sanningen kring vad som egentligen hänt under tiden som Leck satt vid makten. Men det finns de som hellre ser att sanningen aldrig ser dagens ljus. Samtidigt kämpar rådet, med Katsa och Po i spetsen, för att frigöra grannländerna från tyranniska kungar. Katsa och Po är fortfarande ett par. Men efter 8-9 år tillsammans har dom fortfarande inte hunnit längre i sitt förhållande än där vi lämnade dem i boken Tankeläsaren. Bråkar gör de mest hela tiden och jag blev lite besviken på deras medverkan.
Tidigare böcker har haft en trevlig kärlekshistoria som man fått följa vid sidan om krig och maktspel. Jag gillade verkligen kärlekshistorien mellan Katsa och Po i Tankeläsaren. Men ännu mer den mellan Flamma och Brigan, trots att jag tyckte att Monstrets dotter hade en lite svagare story än Tankeläsaren. Men i Hemligheternas rike var den lilla kärlek dom försökt pussla in onödig. Den berörde mig inte och den hade ingen större påverkan på handlingen eftersom den ändå inte leder någonstans. Jag som annars älskar lyckliga slut av typen och-så-levde-de-lyckliga.... Jag blev inte ens det minsta ledsen när Bitterblue och Saf bestämmer sig för att bryta upp. Det säger en hel del om den kärlekshistorien.
Boken var ändå helt okej, ett medelbetyg får den från mig. Men eftersom jag hade väntat mig en fullpoängare kan jag ju inte låta bli att känna mig besviken. Men jag har i alla fall avslutat en serie och det känns riktigt bra!
Tidigare böcker i serien: Tankeläsaren, Monstrets dotter.
/Sara
