Safirblå!
En efterlängtad uppföljare som släppts i vår är Safirblå av Kerstin Gier. Detta är uppföljaren till Rubinröd och den andra boken i ädelstenstrilogin. En trilogi om tidsresor, hemliga sällskap och så kärlek förstås.
Gwendolyn inser att hon snarast bör ta sitt förnuft till fånga, inte låta hormonerna styra, om det alls ska bli någon kärlek, tidlös eller ej! Det gäller istället att fokusera på att rädda världen OCH lära sig att dansa menuett (och inget av det verkar enkelt). Det ordenssällskap som vill att Gwendolyn och Gideon hämtar blod från andra tidsresenärer för att läsa in dem i kronografen, verkar ha dolda motiv. Ska hon gå dem till mötes eller ... Så möter hon sin morfar när han var ung, och tillsammans börjar de smida planer! (beskrivning från förlaget)
Jag tyckte innan att Rubinröd hade lite för lång startsträcka. Och precis som den började bli riktigt, riktigt bra. Ja, då var den slut. Som tur var tar Safirblå vid precis där Rubinröd slutade och denna gång startar äventyret från sida ett. Vi får följa Gwendolyns jakt på sanningen kring varför Paul och Lucy valt att gömma sig i det förflutna och vad som händer när profetian fullbordas. Detta blandat med berg- och dalbanan som förälskelsen till Gideon utgör.
Så var det Gideon ja, en karaktär som jag inte riktigt vet om jag ska gilla eller störa mig på. Gillar han Gwendolyn eller gillar han någon annan? Jag antar att han är precis som så många andra manliga hjältar inom YA. Han är rädd för att visa känslor och har hemligheter som han inte vågar avslöja och uppfattas därför som arrogant och lite allmänt opålitlig. Men så måste det ju vara förstås, kärleken kan ju inte vara för uppenbar och problemfri. Även om det är så jag föredrar den...
Gwendolyn däremot är en karaktär som är lätt att älska. Hon är härligt klumpig, lite besvärlig och råkar ofta i knipa. Precis som en tonåring ska vara med andra ord. Hon är full av humor och även om hon känns lite barnslig ibland, så är det helt okej. Hon är ju bara sexton år. Safirblå höjer spänningen i denna trilogi med flera steg. Sakta med säkert börjat bitarna falla på plats och jag ser verkligen fram emot att lösa mysteriet i sista och kommande boken Smaragdgrön. Stort tack till Bonnier Carlsen för boken.
/Sara
