Vyssan lull!
Vyssan lull, av Carin Gerhardsen, är den tredje deckaren i Hammarbyserien. Gerhardsen tillhör en av mina favoritförfattare när det kommer till svenska deckare. Näst efter Kepler, såklart!
Beskrivning från adlibris: Hammarbypolisen i Stockholm står handfallna inför den brutala avrättningen av en filippinsk kvinna och hennes två små barn i deras lägenhet. Man hittar inga spår efter gärningsmannen och frågorna blir bara fler. Varför lever barnens svenske far isolerat, nästan utan kontakt med omvärlden? Och hur kunde kvinnan, på de små summor hon tjänade på svartstädning, ha råd med en lägenhet värd flera miljoner? Berättelsen har sin upprinnelse i någonting som hände för länge sedan, när ett ungt par en solig majdag stannar till med bilen vid en kiosk för att köpa lördagsgodis till de två små pojkar som leker i baksätet. Kriminalkommissarie Conny Sjöberg sliter hårt med utredningen med ett decimerat arbetslag. Jens Sandén lider av sviterna efter en hjärtinfarkt , Petra Westman famlar fortfarande efter identiteten på den man som våldtagit henne och kollegan Einar Eriksson är försvunnen och har inte dykt upp på jobbet. Sjöberg själv är splittrad och bestämmer sig till slut för att gå till botten med sin gåtfulla bakgrund som hans mamma vägrat tala om. En dag knackar han på dörren hemma hos sin farmor som han under hela sitt liv trott var död.
Precis som i föregående böcker har Vyssan lull en huvudstory, den om den mördade familjen, samt en sidostory där vi följer Petras kamp med att ta reda på vad som hände natten hon blev våldtagen. Jag gillar hela upplägget med flera mysterier och tycker att Gerhardsens snabblästa deckare är riktigt underhållande. Långtråkiga blir dom aldrig, författaren är bra på att undvika ordbajs och meningslösa beskrivningar. Carin Gerhardsen skriver bra deckare helt enkelt!
/Sara
