Veckans ris & ros! (v.5)
Den senaste tiden har det kommit en hel del nya varianter av redan existerande böcker och berättelser. Dels en uppsjö av så kallade "fairy tale retellings", men även omskrivningar av gamla klassiker osv. Listan kan göras ganska lång.
I denna veckans ris & ros vill vi att ni berättar om en lyckad retelling och en mindre lyckad!
Sara:
Cinder av Marissa Meyer tycker jag är ett bra exempel på en lyckad retelling. Och av titeln att döma är det inte så svårt att lista ut vilken känd saga man gjord en spännade sci-fi historia på. Mitt ris ger jag till Häxan Emma av Janet Mullany. En omskrivning av Austens Emma, med en övernaturlig touch. Underhållande och lättläst, men väldigt blekt i jämförelse med Austen.
Cinder av Marissa Meyer tycker jag är ett bra exempel på en lyckad retelling. Och av titeln att döma är det inte så svårt att lista ut vilken känd saga man gjord en spännade sci-fi historia på. Mitt ris ger jag till Häxan Emma av Janet Mullany. En omskrivning av Austens Emma, med en övernaturlig touch. Underhållande och lättläst, men väldigt blekt i jämförelse med Austen.
Bea: Det här var inte så lätt. Kan inte komma på att jag läst någon upphottad version av någon saga nyligen. Om jag har det och har skrivit om den på bloggen får ni påminna mig. Det enda som vagt skulle kunna påminna om någon klassiker (och då menar jag verkligen vagt) är väl Jens Ganmans Blod och död, som ju kan ses som en modern Robinsonhistoria. Boken i sig tyckte jag var bra, men om den ska jämföras med Robinson Crusoe faller den dock till föga.
