Beas bokhylla

Det var med spänning och glädje som jag såg fram emot att börja läsa De odödligas regler av Julie Kagawa. Jag har tidigare inte läst något av henne trots att jag faktiskt redan hade ett par böcker av henne i bokhyllan. I förordet beskriver Kagawa hur hon egentligen aldrig tänkt skriva en vampyrbok. Hon tyckte helt enkelt inte att hon hade något nytt att tillföra. Men idag är hon glad att hon ångrade sig och det är jag med!

 

Beskrivning från förlaget: Allison Sekemoto håller sig vid liv i en vampyrstadsförort. På dagarna letar hon och hennes gäng efter mat. På nätterna är de maten. Vissa dagar är Allies hat mot dem det enda som driver henne – vampyrerna som gjort människor till kreatur som de tömmer på blod. Fram till den natten då hon själv attackeras – och blir ett av monstren. För att överleva måste hon lära sig de odödligas regler, inklusive den viktigaste: Får du inget människoblod blir du snart galen. Men så tvingas Allie fly ut i det okända, utanför stadsmurarna. Hon ger sig i lag med en tärd grupp människor som är på jakt efter en legend – ett botemedel mot den sjukdom som dödat nästan hela mänskligheten och skapat de rabiata, de galna varelser som hotar både människor och vampyrer. Och snart måste Allie bestämma sig för vad – och vem – hon skulle kunna dö för.

 

Även om jag de senaste åren läst min beskärda det utav vampyrböcker så måste jag ändå säga att Julie Kagawa har lyckats skapa något nytt och mycket spännande. Det tidigare så flitigt använda konceptet, blyg tjej träffar farlig kille med övernaturliga förmågor, återfinns inte bara i flera vampyrserier utan även i massor av andra böcker med en övernaturlig tvist. Och även om det är spännande och romantiskt att läsa om, kan det ibland kännas lite förutsägbart. Kanske till och med uttjatat. Det är i alla fall inget som får mig att höja på ögonbrynen.

 

I De odödligas regler har Julie Kagawa istället gjort huvudpersonen Allie till den starka och farliga. Och det är både spännande och uppfriskande att läsa om hennes kamp mot hungern och hennes självförakt. Jag hoppas att vi får se nästa del i serien i tryck riktigt snart.

 

Bra gjort Julie Kagawa och tack för boken  och för en superbra utgivning Harlequin!

 

/Sara