Beas bokhylla

Som jag tidigare har skrivit om (här) är det en ständigt pågående utmaning att sätta bra litteratur i händerna på mina söner, nio och tolv år gamla, och att få dem att vilja läsa. Ni vet, den där känslan att ”jag måste bara få fortsätta på den där boken”. Denna gång har vi lite mer flyt, tolvåringen har nämligen just läst del ett och två i ”Gladiator”-serien av Simon Scarrow. Det gick knappt att kommunicera med honom under dagarna då de två böckerna varade, och efteråt klagade han på den typiska ”book-hangover”-känslan: ”Mamma, du vet när man inte kan börja läsa en ny bok, för man vet från början att ingen bok på länge kommer att bli så bra som dessa två var!” Då vet man att man har träffat rätt, och att han kommer att söka efter bra böcker även i framtiden, för att komma åt den där fantastiska känslan igen.

”Gladiator – Kampen för frihet” och ”Gladiator – Gatans lag” handlar om tioårige Marcus, och börjar utspela sig år 61 före Kristus, i Rom. Marcus pappa dödas, och Marcus och hans mamma blir tillfångatagna som slavar. Men Marcus lyckas fly, och blir rekryterad som gladiator. En hård tid väntar honom med sträng disciplin och hård träning, samt uppmaningar att bara leva för ”yrket” och glömma sitt förflutna. Men Marcus är fast besluten att hitta sin mamma och hämnas sin far för att återupprätta familjens ära. Han vet inte om att hans ursprung inte är som han tror, och att han skulle vara ett värdefullt byte för romarna…

I uppföljaren ”Gatans lag” har Marcus fått lämna gladiatorskolan och är livvakt åt Caesars systerdotter, men likväl en tjänare, en sorts slav. Rom plågas av gängkrig, och politikerna utnyttjar dessa gäng för sina egna syften. Marcus dras in i maktspelet och många gånger kommer han att sväva i livsfara…

Böckerna vänder sig enligt bokhandeln till barn mellan 9-12 år. Vi provade att läsa den första med nioåringen, men han tyckte att historien var lite för invecklad för hans smak, och lite läskig: ”Mamma, han är ju bara TIO ÅR!! Tänk vad han får gå igenom jobbiga saker!” Men han är ju en känslig själ, sonen, så andra i hans ålder kan nog tycka att böckerna är spännande. Men med tolvåringen träffade de som sagt mitt i prick. När vi pratade om vad som gör dessa böcker till bra böcker enades vi om följande: bra driv i historien, inga tråkiga transportsträckor (det kan man inte ha i den här åldern); inte för invecklat språk, men ändå lärorikt om hur det kunde vara i Romarriket på den tiden; realistisk och spännande handling som var svår att lägga ifrån sig; inte för övertydlig och insmickrande text, tuggar inte genom varje detalj så att läsaren ska förstå, utan utgår från att den som läser faktiskt har lite egna hjärnceller att arbeta med; inga ”lockande” coola uttryck eller svordomar som är så vanlig i nyskriven ungdomslitteratur (och många gånger sååå pinsam!). Mycket bra serie att rekommendera för alla, men speciellt för äldre barn som behöver motivation i en lässvacka.

Det finns en tredje del i serien som kom på engelska i år, som heter ”Son of Spartacus”. Oliver (tolvåringen) är djupt upprörd över att den ännu inte översatts till svenska. Han lär hänga på låset när den väl kommer (snart, hoppas vi!).

Stort tack till förlaget B. Wahlströms för läsexemplaren!

Eftersom det bli en del resor för vår del i sommar, (och det värsta som kan hända under en resa är enligt mig att finna sig utan något bra att läsa) så gick vi iväg till biblioteket för att lindra sorgen och tomheten efter ”Gladiator”-böckerna. Vi lånade de första tre delarna av två serier: för det första den om Alex Rider, fjortonårig ofrivillig agent hos brittiska MI6, skriven av Anthony Horowitz (som bland mycket annat skrivit manus för ett antal tv-serier, som ”Morden i Midsomer och ”Poirot”). Jag tror att det finns nio böcker i serien, den första heter ”Stormvarning”. Det är action och högt tempo, men samtidigt har historien någon underbart brittiskt över sig.

För det andra fick vi med oss de första tre böckerna i serien om ”Artemis Fowl” av Eoin Colfer, som Sara och Bea har rekommenderat. Dessa böcker är mer en fartfylld blandning av sci-fi, thriller och fantasy, med överjordiska väsen och bisarr humor, om Artemis, ”den fyndigaste, mest kriminella och mest intelligenta hjärnan i världshistorien”. Som en extra bonus finns det på varje sida i boken en rad med symboler, som bygger på en kod. Symbolerna bildar ett hemligt budskap till läsaren när koden är knäckt. Kan vara hur bra som helst!

Vad fick nioåringen med sig då? Han kör på säkra kort i sommar, och vill läsa om några av ”Sune-böckerna” av Sören Olsson och Anders Jacobsson. Men vi hittade även en ny serie (ja, det är mycket serier som skrivs för barn; dels tror jag att det är kommersiellt relativt lätt att sälja böcker med redan kända karaktärer som man automatiskt läser när man har läst föregående del, dels är det bra med igenkänning och trygghet för barn, även i läsning). Den för oss okända serien heter ”Galna gatan”, av nämnda Olsson och Jacobsson. Böckerna vänder sig till åldersgruppen 6-9 år. De verkar vara snälla men spännande och roliga böcker med lagom stor text, anpassat språk, korta kapitel och många illustrationer. Det finns åtminstone sju-åtta böcker i serien. Precis vad lill-sonen behövde just nu!

Trevlig sommarläsning till stora och små!

/Judit