Beas bokhylla

Ibland är det skönt att bryta av fiktion med lite fakta. Därför satte jag mig ned och läste Elise Lindqvists Ängeln på Malmskillnadsgatan mellan Cleeves Rött stoft och Eddings Rivas drottning, som jag läser nu. 

Boken hade jag nog inte fått upp ögonen för om inte det var för mormor, jag har nämligen lånat den av henne. 

 

I Ängeln på Malmskillnadsgatan berättar Elise om sitt liv, sitt förflutna, hennes nu och hennes tro på framtiden. Elise blev i tidig ålder utsatt för övergrepp och blev sedemera indragen i prostution, då hon blev såld till män utav en äldre kvinna hon litade på och älskade. Efter dessa år följde ett antal hårda år av missbruk och dålig hälsa. Vid 58 års ålder beslöt Elise sig för att börja ett nytt liv. Det var egentligen inte så mycket hon som aktivt gjorde något val snarare än att hon fick kontakt med människor som ville hennes väl. Numer arbetar Elise som volontär i St:a Clara kyrka i Stockholm. Hennes arbete där innebär bland annat att varje fredag kväll mellan 21-05 dela ut smörgåsar och varm dryck till de unga kvinnor som tjänar sitt uppehälle på Malmskillnadsgatan i Stockholm. Det är ingen lätt uppgift, men det är Elises uppgift. Hos tjejerna som går på gatan går hon under namnet Morsan och tillsammans med sitt team delar de ut vantar, kläder eller följer med på tandläkarbesök med mera, med mera. 

 

Det är inspirerande att läsa om någon som gör så mycket gott trots att så mycket ont har drabbat henne. Jag är glad att det finns människor som har själsstyrka att hjälpa människor på de mörkaste gatorna under de kallaste nätterna. Jag vet att jag aldrig skulle klara av något sådant. Det kräver mod och trygghet. Nämnde jag att hon är 78 år gammal?