Dödligt dubbelspel
Den här boken har jag väntat på sedan hösten 2014 då jag läste Dödlig åtrå. I Dödligt dubbelspel får vi fortsätta att följa Alice Wiklund och gänget på Scotland Yard, när Susanne tar det bästa av två världar och blandar läskiga seriemördare med het romantik.
Alice Wiklund och Tyler Rimes på Scotland Yard har precis avslutat en omfattande mordutredning. Rättegången är över, seriemördaren sitter inlåst men det räcker inte för Alice. Trots att hon höll på att bli hans sjunde offer vill hon få svar på en fråga som ständigt förföljer henne. Kan ondska gå i arv? Alice får kontakt med Ryan Kendall, seriemördarens tvillingbror. Kommer han att kunna ge henne ett svar?
Alice har återkommande mardrömmar, svårt att hantera vardagen. Hon vill gå vidare, lägga utredningen bakom sig men det är lättare sagt än gjort och när hon hittar ett skelett av ett barn i familjen Kendalls herrgård, blir det början på en mordutredning som kommer att ta dem trettio år tillbaka i tiden.
På teamets bord hamnar ytterligare en mordutredning, en kvinna har hittats död i ett badkar, strypt. Fallet är identiskt med mordet på Alices väninna, Ann von Walden, men vad har de gemensamt förutom tillvägagångssättet? Utredningen tar en oväntad vändning och Alices kollega, Tyler inser att han är anledningen till att Ann blev mördad.
Alice & Co blir indragna i ett dödligt dubbelspel där någon sitter med en vinnande hand och väntar på nästa giv.
På teamets bord hamnar ytterligare en mordutredning, en kvinna har hittats död i ett badkar, strypt. Fallet är identiskt med mordet på Alices väninna, Ann von Walden, men vad har de gemensamt förutom tillvägagångssättet? Utredningen tar en oväntad vändning och Alices kollega, Tyler inser att han är anledningen till att Ann blev mördad.
Alice & Co blir indragna i ett dödligt dubbelspel där någon sitter med en vinnande hand och väntar på nästa giv.
Känslan när jag hade avslutat den här boken var - Neeej, är det redan över? Jag var så inne i handlingen att jag inte märkte att sidorna började ta slut. Dessutom gjorde bonusnovellen på slutet att jag trodde att jag hade mer kvar av Alice & Co. Behöver jag nämna att jag gärna hade haft fortsättningen i min hand igår? Nej, trodde väl inte det. Men förhoppningsvis kommer den nästa år.
Precis som med Dödlig åtrå har man träffat mitt i prick när det kommer till omslaget. Det är faktiskt helt otroligt snyggt och kommer säkert locka många läsare bara på grund av det. Jag gillade också novellen Gåvan, som fanns i slutet på boken. Den var ett härligt smakprov på en annan sida av Susannes skrivande och var både mysig, romantisk och het. Jag läser gärna fler sådana noveller i framtiden.
Har ni ännu inte plockat upp den första boken Dödlig åtrå är det hög tid att göra det.
