Kärlek, vänskap och choklad

Att läsa böckerna om Isabel Dalhousie är sannerligen behagliga stunder. Man riktigt småmyser där man sjunker allt längre och längre ned i fåtöljen. Tekoppar töms på rullande band och degistivekex doppas frenetiskt mellan bladvändningarna. I Kärlek, vänskap och choklad ställs Isabel inför sina egna kluvna känslor till kärlek och vänskap och hur det ena obemärkt kan bli till det andra. Hon lär även känna en man som nyligen genomgått en hjärttransplantation och plågas av visioner av något som han tror är minnen från hans donerade hjärta. Men kan sådana cellulära minnen verkligen existera och vad är det rationella svaret på de mystiska fenomenen. Detta och mycket mer bidrar till ännu en underbar bok samt en fortsättningskurs i moralfilosofi av herr McCall Smith.

Det slog mig för övrigt medan jag läste, hur otroligt olika skrivsätt McCall Smith har i sina olika böcker. Borta är den påtagliga afrikanska prägel och tankegång som genomsyrar böckerna om damernas dektektivbyrå och kvar är istället ett språk av ett annat akademiskt djup. Jag tycker det är roligt att han så genomtänkt varierar språket i böckerna efter dess huvudkaraktärer.

Man kan således sammanfatta det hela med att han än en gång har lyckats knåpa ihop en allt annat än hyfsad bok. Om kaffe skulle vara en person så skulle det ta formen av Isabel Dalhousie lika sant som Roibooste bäst personifieras av Mma Ramotswe.
Som en britt en gång sa: Capital! Capital, indeed!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0