Beas bokhylla

Trots sina dryga 600 sidor blev Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgrens Eld ingen långlivad historia. Kapitlen bara flög förbi och jag ser fram emot att läsa upplösningen på Engelsfors-trilogin, Nyckeln. Men den får jag nog bida min tid med lite. Vill ju inte att det ska ta slut för fort.

 

De Utvalda står inför sitt andra år på gymnasiet och som om inte hotet från apokalypsen är nog, så verkar en underlig sekt Positiva Engelsfors ha fått fäste i samhället. Sekten leds av Elias mamma Helena och snart är hela staden indragen och den som går emot PE får ofta se sig om efter ett nytt jobb, ett nytt hem eller en ny hemort. Det är något som inte stämmer och de Utvalda misstänker magi. Samtidigt kommer Rådet till staden för att ställa Anna-Karin inför rätta för hennes olagliga utövande av magi förra läsåret. För att orka utkämpa detta trefrontskrig inser de Utvalda att de måste börja lita helt och fullt på varandra - en gång för alla.

 

Ja, det är spännande och lättläst, men för den delen inte förutsägbart. Jag, som inte har någon större erfarenhet utav den här genren, tycker att det är riktigt medryckande och jag förstår varför folk har blivit så sålda på Engelsfors. Det känns befriande att läsa om ungdomar som är som ungdomar är mest. Bara för att man är Utvald försvinner inte ens problem - varken de stora eller de små.