Beas bokhylla

Martina Haag har gjort det igen! Ja, fått mig att skratta alltså. Boken Fånge i hundpalatset består av krönikor om livet med fyra barn, två hundar, en katt och en make.

Här kommer ett litet smakprov som jag tyckte var kul:

"Jag sitter i biomörkret och försöker tänka positivt. Jag har en gullig liten pojke bredvid mig på ena sidan och en stor påse M-kulor och en flaska apelsinfestis på andra sidan, och samtidigt jobbar jag av på mitt dåliga mammasamvete, nog kan man stå ut med en och en halv timme skäggpettson. Findus går ju an, men jag stör mig något så enormt på den där Pettson. Han trillar runt bland kastruller och metspön i sina muggiga vedbodar och badhus och ska vara så härligt gubbfumlig, han blir biten i tån av en krabba och han bygger en sim-maskin av trä som inte funkar såklart. Pettson drar på sig sin sunkiga gamla pyjamas, tar av sig de flottiga runda glasögonen och lägger de glapprande löständerna i ett glas vatten. Finduskatten drömmer att han ör stor. När Pettson på morgonen sådär gubbhärligt dricker upp det slemmiga löstandsvattnet är min psykbrytsgräns nära. Jag tar upp telefonen för att distrahera mig. Jag börjar panik-smsa lite olika hälsningar till folk som jag knappast känner, allt för att fly från Pettsons skrovliga hostande och gnetiga mumlande: Nämen var har jag nu lagt mina glasögon? Tillslut är plågan över och vi går ut från biografen. Dino är glad som en lax. Han pratar på om filmen.
- Mamma, visst var det roligt när Findus hoppade i sängen?
- Ja, säger jag, och när han var en liten kattunge och pratade så där gulligt.
- Han är så söt tycker jag!
- Ja, och vet du Dino, du är faktiskt lite lik Findus.
Dino sticker sin chokladkladdiga hand i min och säger:
- Och vet du mamma, du är lite lik Pettson."





/Syster S