Beas bokhylla

Nu har det äntligen blivit dags att tillsammans diskutera Höstens bok, Niceville och man kan väl börja med att säga så här, ingen bok har väl blivit så flitigt omtalad den gångna sommaren och hösten som Kathryn Stocketts Niceville och så här i efterhand, när boken är utläst och klar, kan jag verkligen förstå all denna uppståndelse. Niceville är en otroligt bra bok, det är inte mer med det. Det ska bli spännande att höra vad ni alla tyckte om den, men först lite kort om handlingen, för er som ännu har nöjet att läsa den framför er!

I Niceville får vi följa den unga vita kvinnan Skeeter, som nyss har kommit hem efter avslutade collegestudier. Till sin mors stora förtret är hon ännu ogift och dessutom hyser hon författarambitioner. När hon återvänder till sin hemstad, Jackon i Mississippi finner hon att det inte är så lätt att återanpassa sig efter att ha bott någon annanstans i fyra år. Hon börjar mer och mer bli uppmärksam på de svartas situation i det mycket segrederade Jackson och då speciellt de svarta kvinnor som arbetar som hemhjälp hos många utav hennes vita vänninor. Hon bestämmer sig för att skriva en bok där kvinnorna själva ska få berätta om hur det är att arbeta för en vit familj med det onda likväl som det goda, men att få dem att anförtro sig åt henne är inte det enklaste. Till sin hjälp har hon Aibileen, en äldre kvinna som arbetat som hemhjälp i hela sitt liv, och tillsammans börjar de samla in kvinnornas livshistorier för att sätta dem på pränt, ett företag som får stora konsekvenser både för Skeeter och för de inblandade kvinnorna.

Så här tyckte vi om boken. Har du som läser ännu inte läst den, stanna här, stor risk för spoiler alerts!

Bea: Jag måste börja med att säga att jag tyckte otroligt mycket om boken och egentligen har jag bara positiva saker att skriva om den, men det fanns dock några saker som jag inte riktigt gillade och jag undrar därför vad ni tycker om dem. Jag gillade inte riktigt slutet. Det kom så abrupt och kändes lite ofärdigt. Jag hade så gärna viljat veta vad som hände sen. Det känns lite som att man bara lyftes bort från handlingen och att den nu fortsätter utan mig som åskådare. Jag tror säkerligen att det är många som uppskattar sådana här "öppna" slut därför att de lämnar mycket utrymme åt den egna fantasin, men jag hade sååå gärna velat ha en liten, liten, liten epilog...eller vad tycker ni? Eller vad tycker Syster S?

Syster S:
På det stora hela tycker jag att Niceville var en bra bok. Kanske inte den sortens böcker jag brukar läsa, eller rättare sagt, har läst den senaste tiden. En intressant och lärorik roman som upplyser mig om en tid som inte ligger många år bakåt i tiden, egentligen. Min mamma levde ju till exempel. Men ändå känns det som om handlingen utspelar sig betydligt längre bak i historien. Boken är ju riktigt skrämmande faktiskt. Det kanske inte är så konstigt att det fortfarande finns en hel del smygrasister ute i stugorna, usch och fy! Jag kan faktiskt hålla med om att slutet kom och gick väldigt fort. Jag hade nog velat haft lite mer på fötterna när jag la ifrån mig boken.

Kommentera nu flitigt. Vi vill höra vad ni andra tyckte om boken!




/ Bea & Syster S