Beas bokhylla

Sam Border önskar att han kunde fly. Han har fått nog av det kringflackande liv som hans psykiskt sjuka pappa lever. Men han skulle aldrig kunna överge sin lillebror Riddle som har slutat tala för länge sedan och som istället beskriver världen genom sina märkliga och detaljrika teckningar. Så möter Sam Emily och allting förändras. När han hör henne sjunga i kyrkan löser den eviga knuten i magen upp sig för första gången i hans liv och han vet att han har kommit hem. Det är kärlek vid första ögonkastet och Emilys familj tar emot Sam och Riddle med öppna armar. För första gången får Sam känna hur det är att ha en riktig familj.

Aldrig släppa taget är en väldigt vacker berättelse om kärlek. Inte bara kärleken mellan Emiliy och Sam utan även den starka broderliga kärleken mellan Sam och Riddle. Men boken är så mycket mer än bara kärlek, den är även djupt gripande och tragisk.

Författaren, Holly Goldberg-Sloan, skriver på ett sätt som tilltalar mig. Vacker, ärligt och inlevelserikt. Hon lyckas verkligen med att skapa en vemodig, lite sorgsen stämning som följer bokens handling. Jag kommer på mig själv med att tänka, "detta kan aldrig sluta lyckligt". Jag minns även att jag kommenterade detta till min man precis i början av boken. Men ändå var jag fast.

Aldrig släppa taget - inte en bok man skrattar högt av. Utan tvärtom, en bok som gör att man vill gråta lite grann. Men ändå så fantastiskt bra. Det var längesedan jag läste något som riktigt kändes i hjärtat, för det gjorde det verkligen när jag läste den här boken. En bok jag sent kommer att glömma, den saken är säker!

/Sara