Beas bokhylla

"Det fanns något oemotståndligt upphetsande i att se atletiska män utföra fysiska övningar.[...] Lady Jessica Sheffield var inte immun mot detta, såsom hon fått lära sig att en dam skulle vara."

 

Så inleds romanen Synda av Sylvia Day, en roman om kärlek, kärlek och kärlek. När Jessica efter sju års äktenskap blir änka känner hon, förutom sorgen efter sin gode make, en frihet som hon aldrig förut upplevt. Efter uppväxten hos en misshandlande far var livet som gift kvinna en fristad. Och Jessicas make behandlade henne med kärlek och respekt. Men fri, det hade hon aldrig varit förrän nu. När hon kliver ombord på ett skepp för att resa över atlanten och ta hand om det plantage som hennes make lämnat henne efter sin död, träffar hon en man från sitt förflutna. En man hon inte sett sedan innan sitt bröllop.

 

Alistair Claufield lämnade landet för att söka lycka och rikedom kort efter Jessicas bröllop. Jessica, den unga kvinnan som han redan då älskade, men aldrig skulle komma att få. Nu är han en välbärgad man men vägen dit var svår och sälja sin kropp till rika adelsdamer var vägen han tog för att nå sitt mål. Men så kliver Jessica ombord på hans skepp och en förut omöjlig kärlek ser ut att bli möjlig. Om Jessica kan älska honom trots hans förflutna.

 

Synda är en mysig, historisk romance. En bok som passar pefekt i soffan en mörk vinterkväll. Jag tycker Sylvia Day har lyckats riktigt bra med hela historien och intrigen även om jag tycker att språket känns lite ojämt ibland. Gammalt språk blandas med lite modernare och grövre uttryck. Jag hade hellre sett att man gick helt på den äldre stilen a la Jane Austen. Dock kan jag så här i efter hand undra om ett gammalt skepp på väg över atlanten är bästa stället för kärlek och passion. Den begränsade möjligheten att upprätthålla den kroppsliga hygienen går inte riktigt hand i hand med den mängd amorösa övningar som skeppet ändå blir hemvist för.

 

En sak som jag ogillar med många romanceböcker är alla missförstånd som hela tiden uppstår mellan det älskande paret. Missförstånd i bland annat kommunikation som gör att de inte vågar lita på varandra och sin kärlek förrän typ sista kapitlet. De skulle kunna levt lyckliga redan efter 100 sidor, men av ren dumhet springer de som katter runt het gröt. Finns det något mer irriterande? För många missförstånd av detta slaget kan driva mig till vansinne. Så ni kan inte ana hur glad och tacksam jag är att Sylvia Day inte ägnat sig åt detta, i alla fall inte i någon större utsträckning. Nu kanske vissa läsare menar att övervinna dessa missförstånd är själva meningen med en romantisk bok, men det tycker inte jag. Jag vill ha kärlek och romantik och kan jag få den efter 100 sidor är det bättre än att behöva vänta till 300.

 

Som romance tycker jag att Synda når riktigt högt. Den har en bra intrig och då menar jag inte bara kärleken mellan Jessica och Alistair utan även de stunder då vi får följa Hester eller Michael. Jag kommer garanterat att läsa mer Sylvia Day i framtiden. Efter lite spanande på goodreads ser jag även att hon gett ut lite paranormal romance som jag nog bara måste försöka lägga väntarna på!

 

Stort tack till Bookmark förlag för boken!

 

Är du också sugen på att läsa Synda? Varför inte köpa den som e-bok från bokii? Där kan du välja att köpa hela boken, eller ett smakprov på första delen av boken för att se om det är något som passar just dig!

 

/Sara