Glow!
"If a violent battle destroyed the only world you've ever known, would you be brave enough to save who was left? Would love be strong enough to survive the fight? Either way, there's no turning back..."
The Empyrean is the only home 15-year-old Waverly has ever known. As members of the first generation to be successfully conceived in deep space, she and her boyfriend Kieran will be pioneers of New Earth. Waverly knows she must marry young in order to have children who can carry on the mission, and Kieran, the handsome captain-to-be, has everything Waverly could want in a husband. But there's a part of Waverly that wants more from life than marriage... and she is secretly intrigued by the shy, darkly brilliant Seth.
Suddenly, Waverly's dreams are interrupted by the inconceivable - a violent betrayal by the Empyrean's sister ship, the New Horizon. In one pivotal moment, Waverly and Kieran are separated, and find themselves at the helm of dangerous missions, where every move has potentially devastating consequences, and decisions of the heart may lead to disaster.
The Empyrean is the only home 15-year-old Waverly has ever known. As members of the first generation to be successfully conceived in deep space, she and her boyfriend Kieran will be pioneers of New Earth. Waverly knows she must marry young in order to have children who can carry on the mission, and Kieran, the handsome captain-to-be, has everything Waverly could want in a husband. But there's a part of Waverly that wants more from life than marriage... and she is secretly intrigued by the shy, darkly brilliant Seth.
Suddenly, Waverly's dreams are interrupted by the inconceivable - a violent betrayal by the Empyrean's sister ship, the New Horizon. In one pivotal moment, Waverly and Kieran are separated, and find themselves at the helm of dangerous missions, where every move has potentially devastating consequences, and decisions of the heart may lead to disaster.
Ja, denna till synes harmlösa sci-fibok har verkligen fått mig att känna mig splittrad. Flera gånger har jag varit helt inställd på att sluta läsa. "Ska bara läsa ut kapitlet jag håller på med". Och precis då tar sig självklart lite och man vill fortsätta läsa. Detta får mig att tänka på min pappas gamla hönor. Min pappa håller höns och han har ett par gamla hönor som inte värper så bra längre, men likväl, varje gång han planerar att nacka dem så börjar de lägga ägg som vilken äggsjuk unghöna som helst. Det är som att de känner på sig att de ligger i riskzonen och genast börjar äggen poppa ut igen. Lite så har jag kännt för Glow. Jag vet inte om jag kommer läsa fortsättningen, men jag skulle gärna se en filmatisering. Vad det är som gör att jag inte blir helt såld på det här konceptet vet jag inte. Kan det vara att när jorden står inför undergångens rand så räddas bara amerikanare och endast en ynka liten muslimsk familj. Jag vet inte. Bitvis sitter jag som fastnaglad. Bitvis vill jag vara att allt ska sprängas i luften. Vet att min syster inte tycker så här, så jag tror att den här recensionen kommer att leda till viss diskussion. =)
/ Bea
Jag läste klart, som ni kanske förstår...
