När trettioårskrisande Anna-Lisa ramlar över romanen ”Vägen till Klockrike” på en loppis tar hennes liv en ny vändning. Hon fascineras av berättelsen om luffaren Bolle och bestämmer sig för att själv gå på luffen i Sommarsverige. Skaffa sig mat och husrum genom att måla staket och klippa gräs. Tjäna pengar på det hon är allra bäst på, att fynda dyrgripar på loppis och sälja vidare. Fundera över vad hon vill göra med resten av sitt liv. Och kanske finns där ute någonstans en kille för henne?
Men den flirtiga raggaren som ger Anna-Lisa lift i sin risiga Cheva är verkligen så långt från drömkillen man kan tänka sig. Hur kan någon vara så irriterande? När luffen går mot sitt slut har Anna-Lisa vandrat många mil genom Roslagen, Norduppland, Bergslagen och Östergötland. Hon har mött både snälla och farliga människor, jobbat sig fram och sovit under stjärnorna. Och tagit ett beslut som förändrar hela hennes liv.
I samband med vår utlottning (klicka
här om ni vill komma till den) fick jag också möjligheten att läsa En sommar på luffen av Eli Åhman Owetz. En somrig feelgood om loppisfynd, luffande och kärlek. Visst låter det underbart? Det enda som gjorde mig lite tveksam var att kärleksintresset enligt baksidan skulle vara en raggare... Något jag har väldigt svårt för.
Men va? Tänker ni nu. Bodde inte du i närheten av Tidaholm, raggarnas eget Mekka? Där cruising innebär folkfest för hela familjen. Jo, det gör jag ju förstås. Men nu var det knappast därför vi flyttade hit. Så själva tanken på en raggare i en kärlekshistoria fick mig att rysa, och inte på ett bra sätt. Tänk er skinnbyxorna, tatueringarna, mustaschen och så hela den här grejen med användandet av sydstatsflaggan som bara är rent ut sagt motbjudande.
Men ... (Ja, självklart kom det ett sådant) Det tog faktiskt inte särskilt många möten med den åländske raggaren Ralf för att jag skulle omvärdera mina åsikter, eller i alla fall göra ett undantag. Jag fick väldigt svårt att lägga ifrån mig boken. Eli skriver lättsamt och underhållande. Hon är riktigt rolig och när man lyckas få någon som mig att praktiskt taget falla pladask för en raggare - Ja, då är man ingen dålig berättare.
En sommar på luffen är en varm och härlig feelgood. Och vilket sug man fick efter att gå på loppis! Glöm inte att lämna en kommentar i inlägget jag länkade till ovan, så har ni kanske turen att få denna pärla signerad och hemskickad till er.
