Flickan med gåvorna
Jag är ingen stor anhängare av zombielitteratur, inte heller dystopiska skildringar egentligen, förutom några få riktigt bra som har höjt sig över mängden. Men av någon anledning lockade Flickan med gåvorna av MR Carey till läsning, och magkänslan var den rätta även denna gång.
Vi befinner oss i en England som är ödelagt efter en zombieapokalyps. Det är en sorts svamp (som faktiskt existerar på riktigt och angriper myror i Amazonas och som inspirerade författaren) som angriper människornas hjärnan och omvandlar dem till tomma tankelösa skal vars enda uppgift är att mata svampen som livnär sig av deras kroppar. Tjugo år efter kollapsen lever Melanie på en militärbas tillsammans med andra barn som är angripna av svampen men inte beter sig som andra ”hungriga”, som zombierna kallas. Dessa barn har välutvecklade kognitiva förmågor och man försöker forska fram något sorts botemedel genom att studera dem. Barnen är inlåsta i celler men får till exempel gå i skola, och det tycker tioåriga Melanie är toppen. Allra mest tycker hon om lektionerna som hålls av favoritläraren Miss Justineau, som inte riktigt klarar att bara se på barnen som forskningsobjekt, som hennes chef dr Caldwell skulle önska.
Utanför militärbasen finns vildarna, som är människor som en gång valde att inte leva på militärbaser, utan vill klara sig i egna flock. En dag attackeras militärbasen av dessa vildar och Melanie, miss Justineau, dr Caldwell och några soldater som lyckas fly får förlita sig på varandra och försöka ta sig till Beacon, som är mänsklighetens ”säkra stad” och bas.
Sammansättningen av gruppen är möjligtvis något klyschig, men händelserna är det inte! Jag tycker om hur nyskapande boken är, och hur den fokuserar mer på moraliska dilemman än köttiga actionscener, även om det finns gott om spänning också. Karaktären Melanie är en av senaste årens mest komplexa för mig, och hon stannar hos mig i tankarna långt efter avslutad läsning.
Riktigt välskriven och nyskapande dystopisk läsning, som sagt, och som dessutom kommer som film snart. Trailern verkar mycket lovande, fast jag avråder från att se trailern före eller under läsning, eftersom hudfärg och utseende på karaktärerna skiljer sig från beskrivningarna i boken, och vad det än stod i texten såg jag trailerns karaktärer framför mig, vilket rörde ihop saker och ting en aning.
Lästips till hängmattan, resan eller till hösten efter semestern!
En riktigt bra bok. Ser så mycket fram emot andra boken "Pojken på bron" som kommer i november. Filmen finns redan ute, men den har jag inte sett ännu.
URL: http://https://lenasgodsaker.blogspot.se/