Beas bokhylla

Sommaren 1914. Den unga latinläraren Beatrice Nash anländer till den lilla staden Rye i East Sussex med en packlår fylld med böcker. Hon är fritänkande, självständig och smart – något som inte uppskattas av invånarna i det konservativa samhället. Den lokala matriarken Agatha Kent tar henne under sina vingar och familjen Kent blir ett starkt stöd för Beatrice, som sörjer sin fars bortgång. Medan Beatrice försöker finna sin plats i småstaden blir läget i världen alltmer instabilt, kriget rycker närmare. Under några av de varmaste sommarmånaderna i mannaminne förändras både Beatrices och de andra invånarnas liv i grunden.

Sommaren före kriget är en historisk kärleksroman som börjar som en underhållande skildring av småstadslivets intriger, men utvecklas till en gripande berättelse om krig och dess fruktansvärda följder. Det är en roman i Jane Austens anda, som skildrar en familj, en stad och en värld som håller på att förlora sin oskuldsfullhet.

Jag började läsa den här boken dels för att jag tycker om historiska romaner, särskilt engelska sådana, dels för att beskrivningen lovade att romanen skulle passa för personer med Downton Abbey-abstinens. Visst är det lite liknande miljöer, men inget kan fylla tomrummet efter Downton Abbey, inte ens skaparen Julian Fellowes egen roman Belgravia, men det hade jag inte väntat mig heller.

Vad man får här är precis det man ser vid första anblicken: en småmysig roman med inte så många överraskande händelser, det mesta föll ut i slutet som jag hade förväntat mig. Det finns många underhållande, riktigt fyndiga replikskiften på engelskt manér romanen igenom, och den fritänkande, självständiga huvudpersonen som blir en nagel i ögat på vissa och stöttas av andra finner slutligen sin plats och lycka i livet. Inga stora överraskningar, som sagt, men mycket trevlig och lättsam sommarläsning, och en förlorad epok att försvinna in i för ett par dagar.