Vad som än händer
Det är spännande att uppleva hur en och samma författare kan skifta så mycket i stil och kvalitet mellan två böcker! Första gången jag kom i kontakt med Kristin Hannah var det genom Den frusna trädgården som en kollega och vän rekommenderade. Den boken upplevde jag som både välskriven och spännande, en historiskt bildande roman med dubbla tidsperspektiv. Så jag tog mig an Vad som än händer med förväntan, och blev både lite besviken och ofta full i skratt...
Året är 1974 när den coola, snygga, orädda Tully flyttar till Firefly Lane i Seattle, där Kate bor. De två flickorna blir bästa vänner, något som de kommer att vara i över trettio år. De är varandras motsatser, och där Tully är driven på gränsen till besatthet är Kate den lugnare, mer förnuftiga typen. Deras respektive liv kommer att ta sig ganska olika vägar, men vänskapen består. Vi får helt enkelt följa dem i livet i över trettio år boken igenom.
Tja, den här boken blev av förklarliga skäl inte nominerad till några priser, utan är ren och skär underhållningslitteratur med ibland pinsamma inslag. Det blir ofta både klyschigt och smetigt, och jag skruvar mig bakom skämskudden. Men jag fortsätter att läsa, för sådan här litteratur kan också fungera som eskapism, och boken är ju lättläst och roande, så ja, varför inte... Så småningom kommer (som väntat) Det Stora Sveket, och senare, något mer oväntat Den Ofattbara Tragedin, och då är jag redan så pass vän med Kate och Tully att händelserna berör mig. Så jag är minst sagt kluven till den här boken, men kan rekommendera den som världsflykt en dag då man behöver något lättläst som tidsfördriv.
Det finns tydligen en fristående fortsättning på Kate och Tullys historia... Vi får se om jag ger den en chans i framtiden...
