Beas bokhylla

Ända sedan Förr eller senare exploderar jag tog världen med storm, har det blivit på modet att skriva om ungdomar med funktionshinder, olika mer eller mindre kända sjukdomar eller allvarliga, livshotande tillstånd. Jag välkomnar möjligheten detta innebär för läsande ungdomar att utforska en del av livet de förhoppningsvis inte kommer att behöva uppleva på egen hand, och på så sätt få förståelse för vad andra går igenom. Min ungdomstid saknade dessa ämnen, det var istället mycket av att försöka efterlikna amerikanska high-schoolungdomar som var helt igenom lyckade och snygga, av typen Tvillingarna på Sweet Valley High.

Handbok för ett begagnat hjärta har egentligen två tunga ämnen att behandla: det ena att vara svårt sjuk och vänta på organdonator, det andra att handskas med förlusten av en ung familjemedlem. Det första tillståndet gäller Jonny, som har ett allvarligt hjärtfel och har tillbringat större delen av sitt femtonåriga liv på sjukhus, uppkopplad mot livsuppehållande maskiner. Det andra tillståndet gäller Niamh och hennes familj, när Niamhs levnadsglada, sprudlande tvillingbror dör i en tragisk olycka.

Den enes död blir den andras liv, och Jonny kan inte släppa tanken på vem som kan vara hans donator. Han söker upp Niamh via sociala medier, utan att avslöja varför, men det uppstår komplikationer när ungdomarna utvecklar känslor för varandra. Niamh tampas med att fylla tomrummet efter sin sociala, populäre bror, medan hennes familj nästan faller sönder av sorg, medan Jonny, som är socialt tafatt efter att inte ha fått leva ett normalt liv, försöker komma på vem han egentligen är.

Jag tyckte mycket om romanen, och när jag tänkte efter varför, kom jag på att jag uppskattade den ärliga, raka tonen, som saknade den inställsamhet som tyvärr lyser på långt håll hos många ungdomsromaner. Ni vet, där berättarrösten och stilen hela tiden försöker vara cool och ge blinkningar av ”jag fattar hur det är att vara ung idag, kolla, jag kan jargongen!”, fast det blir så pinsamt fel... Här saknas den skavande känslan, det känns tvärtom genuint, rått och ärligt att läsa historien, och för mig gick den rakt in i mitt tack och lov obegagnade hjärta.

Att låta Niamh och Jonny föra ordet i var sitt kapitel i taget är också ett smart drag, för på så sätt får både kill- respektive tjejaspekten en röst, och målgruppen breddas.

Handbok för ett begagnat hjärta vann verkligen mitt gillande, och jag som ständigt letar efter bra böcker att sätta i händerna på mina tonåringar hemma kommer att rekommendera boken varmt till både killar och tjejer.